Fröslida Online

Trafikförbindelser till Fröslida

Här följer lite information/historia om vägbyggen i Fröslida, om järnvägen och dess betydelse, bussförbindelser, samt flera gamla bilder.

Buss

Buss nr 400 går mellan Halmstad och Hyltebruk och stannar i Fröslida.

Hallandstrafiken

Järnvägsstationen ca 1935

Järnväg

Järnvägen Halmstad - Torup blev färdig 1874. Tre år senare blev den klar till Värnamo, och efter ytterligare fem år till Nässjö. Trafikplatsen i Fröslida anlades 1885. En mekanisk växelförregling (Orbis VI) öppnade 1 jan 1877. Där fanns ett envånings putsat stationshus som byggdes 1889. Ett nytt godsmagasin byggdes 1890. Poststationen i Fröslida öppnades först den 1 jili 1881, alltså 7 år efter järnvägens tillkomst. Poststationen sköttes och förestods av stationsföreståndaren vid järnvägstationen. Omkring 1930 insattes postfack vid stationen. Posten kom med järnvägens postkupéer fyra ggr per dag. Fr.o.m. maj 1968 ersattes poststationen i Fröslida av Torup, varifrån posten distribuerades en gång vardagar. Stationen i Fröslida avbemannades 1968 och stationshuset revs 1972.
Sen den 10 Juni 1996 stannar inte tågen alls i Fröslida.

Se lista över vilka som var stationsföreståndare i Fröslida här.

Stinsen Oscar Kleberg vid stationen 1904

Järnvägsområdet ca 1917

Filip Hallgren, Trafikbiträde med postsäcken sista dagen

Maj Andersson hämtar sista posten i sitt fack

Frimärke av Gustav V med stämpel från Fröslida

Landsväg

När Fröslida på 1870-talet fick järnvägsstation och affär blev det genast ett centrum för den kringliggande bygden. Inte bara de närmaste byarna utan också norra Enslövs befolkning sökte sig till affären, järnvägsstationen och kvarnen som också hade byggts. Det fanns endast en dålig väg mellan Fröslida och Karlstorp och det var ett allmänt önskemål om en landsväg. Det beslutades om en väg mellan Fröslida och byn Skallinge i Breared. Ryabergs samhälle kom inte till förrens vägen var byggd.

År 1901 påbörjades stakningen av vägen som utfördes av ing. Gagnér, Halmstad. Den stora höjden mellan Fröslida och Karlstorp beredde stort bekymmer genom sin svåra terräng och stora höjdskillnader. Det dröjde till 1907 innan arbetet påbörjades, vilket tog 3 år. Vägen byggdes i 3 etapper, från Fröslida till Enslövs sockengräns 1907-08, genom Enslövs socken till Breareds sockengräns vid Boaltsbäcken 1908-09 och från Boaltsbäcken till Ryaberg 1909-10.

Arbetstyrkan utgjordes av rallare, som flyttade från arbete till arbete. Några maskiner fanns inte, verktygen var spade och spett, tippvagnar och räls. Dynamiten hade börjat användas mera allmänt vid den tiden, och rallarna hade fri tillgång till dynamit, vilken användes frikostigt. Även folk från orten fick arbete och ganska många från Fröslida och Karlstorp tog tillvara på den tillfälliga arbetsförtjänsten.

I samband med vägbygget byggdes också nya broar över Nissan vid Fröslida. De gamla broarna var av trä med ett brofäste av sten mitt i Nissan, och var så låga att de alltid var i fara vid högvatten. Järnkonstruktionerna till de nya broarna levererades av Halmstads järnverk och kostade 1700 kr för den stora och 800 kr för den lilla bron.

Tillkomsten av den nya vägen föranledde ett stort uppsving för Fröslida samhälle och station. De skogrika omkringliggande byarna Karlstorp, Skavböke, Gastensbo, Korpensbo och Kragered började leverera sitt virke till Fröslida station. Det gick en jämn ström av hästforor med ved, props och bjälkar på vägen och körarna handlade sina förnödenheter i affärerna i samhället. Vid stationen var många sysselsatta med lastning och propssågning. Den tiden varade till på 1930-talet då bilarna började överta järnvägens roll som transportmedel, och så småningom helt konkurrera ut denna.